KAVARNA SLAVIA

Jan Hus, född cirka 1371, död 6 juli 1415 i Konstanz, var en böhmisk (tjeckisk) reformator. Hus var rektor vid universitetet i Prag samt predikant, och en föregångare till Martin Luther.

Jan Hus var av tjeckisk bondesläkt, blev magister i Prag 1396, prästvigdes 1400, blev dekanus vid teologiska fakulteten 1401 och universitetets rektor och predikant vid Betlehemskyrkan samma år.[1]

Hus tog upp John Wycliffes kyrkliga och sociala reformidéer, som vid den här tiden började bli känd i Böhmen av från Oxford hemvändande studenter och angrep prästerskapets förvärldsligande och kyrkans rikedom. I sitt främsta arbete Tractatus de ecclesia anknöt han till Wycliffes kyrkobegrepp - kyrkan är de till salighet predestinerade, dess huvud är kristus. Samtidigt krävde han som denne evangelisk fattigdom av prästerskapet. Han bröt dock aldrig med det katoliska systemets sakramentalism, hierarki och färtjänsttankar och gick därför inte lika långt som Wycliffe i sina reformationstankar. Hus blev däremot tjeckernas talesman i Böhmen, och då tyskarna vid universitetet i Prag tog parti mot Wycliffe, lyckades Hus förmå Venceslav (Wenzel) att bryta med tyskarnas maktställning 1409 och förflytta dessa till Leipzig, varpå Prags universitet blev rent tjeckiskt. Hus ljungande straffprediknignar mot det till största delen tyska prästerskapet i Böhmen och den politiserade påven Johannes XIII:s avlatshandel medförde bannlysning av Hus och hans anhängare. Då upphetsningen steg i Prag, sände kungen bort Hus från staden 1412. Därigenom spred sig rörelsen på landsbygden. Kallad att infinna sig på konciliet i Konstanz, begav sig Hus dit i hopp att vinna mötet för sina reformplaner, fördess med kejsar Sigismunds lejdebrev (enligt vissa endast ett pass för resan). Av sina fiender tyskarna anklagades han där för wyclifitiskt kätteri och fängslades. Läget förvärrades, då hans anhängare i Böhmen, de så kallade calixtinerna började att utdela kalken åt lekmän. Hus vägrade med hänvisning till Bibeln att återkalla sina tankar. Ståndaktig in i det sista brändes han levande på bål 6 juli 1415.[1]

När den dödsdömde Hus stod på bålet och såg en bonde (eller en gammal kvinna) kasta ved på bålet, skall Hus ha yttrat: O, sancta simplicitas, latin "O, heliga enfald". Från Wikipedia.